Bankaffärer

Från FrankHeller

Hoppa till: navigering, sök
(Skapade sidan med ' ==Kommentarer== John Nilsson, sign. Gianduja, kommenterade Serners bankaffärer med egna erfarenheter från Italien i "Romerska bankaffärer", ''Dagens Nyheter'' 7.2.1929. ...')
Rad 1: Rad 1:
 +
==Full text==
 +
Den som förvånar sig över att fransmännen stanna kvar så länge i Rhenprovinsen bevisar härmed att han aldrig har haft affärer med en fransk bank.
 +
 +
Varför står det så och så många tusen poiluer i Koblenz och Mainz? Därför att Tyskland år 1919 utfärdade an accept på ett belopp av vilket huvudparten tillfaller Frankrike. Frankrike trasserade växeln och soldaterna stå där för att endossera den. Det är en onödig garanti, säga några människor; det är ingen garanti alls, säga andra. En sak är säker: det är en garanti som ur ytterst obehaglig för växelutställaren. En annan sak är också säker: den, vars enda brott är att han har en check på en fransk bank, riskerar obehag som endast till arten, icke till graden äro annorlunda.
 +
 +
Den 23 december 1928 fick jag en check på den största franska banken i den stad där jag bor. Julen ur en härlig tid, men den är dyrbar; om den bringar rökelse och myrra, kostar den avgjort guld. Jag skyndade till banken med min check. Jag såg stolt och kärleksfullt på den, medan jag väntade på min tur vid luckan. Den var skriven på fint, litograferat papper och utställd av en stor svensk bank, direkt på den omtalade banken i min stad, detta på min begäran, ty om man får en check på Paris i franska landsorten, skall den inkasseras i Paris, vilket tar från fem till fjorton dagar! Större förtroende har inte en fransk bankfilial till sitt huvudkontors soliditet.
==Kommentarer==
==Kommentarer==

Versionen från 30 december 2020 kl. 12.20

Personliga verktyg