Biografi
Från FrankHeller
(→Andra världskriget) |
(→Universitetsstudier) |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
== Åren fram till studentexamen == | == Åren fram till studentexamen == | ||
[[Bild:Student.jpg|thumb|200px|Studentfoto]] | [[Bild:Student.jpg|thumb|200px|Studentfoto]] | ||
| - | Martin __Gunnar__ Serner föddes i Lösen socken i Blekinge 20 juli 1886 där fadern Jöns Nilsson Serner var kyrkoherde (se vidare [[Familj]]). Vid 7 1/2 år ålder, dvs vid årskskiftet 1893-94, flyttade familjen till [[Bosarp]] i Skåne. "Samma år" påbörjar han sin tvååriga folkskolegång. Därefter läser han in fem årsklasser på två år under ledning av sin far. Hösten 1898 blir han antagen till sjätte nedre vid Katedralskolan i [[Lund]]. Våren 1902, vid 15 års ålder, tog han studenten vid [[Katedralskolan]] i Lund. | + | Martin __Gunnar__ Serner föddes i Lösen socken i Blekinge 20 juli 1886 där fadern Jöns Nilsson Serner var kyrkoherde (se vidare [[Familj]]). Vid 7 1/2 år ålder, dvs vid årskskiftet 1893-94, flyttade familjen till [[Bosarp]] i Skåne. "Samma år" påbörjar han sin tvååriga folkskolegång. Därefter läser han in fem årsklasser på två år under ledning av sin far. Hösten 1898 blir han antagen till sjätte nedre vid Katedralskolan i [[Lund]]. |
| + | |||
| + | Våren 1902, vid 15 års ålder, tog han studenten vid [[Katedralskolan]] i Lund. | ||
| + | Ämnen för uppsats på modersmålet var: Lärostrider inom lutherska kyrkan intill | ||
| + | framläggandet af konkordieformeln, De grekiska väldena efter Alexander, | ||
| + | Spanien under Filip II, | ||
| + | Frihetstidens statsskick, | ||
| + | Zacharias Topelius, | ||
| + | Skandinaviska halföns berg- och flodsystem, | ||
| + | Om djursamhällen, | ||
| + | Lysgas och dess beredning, | ||
| + | Människans medborgerliga plikter. Serner valde Spanien under Filip II (uppsatsen finns i Lunds Stadsarkiv). | ||
28.8.1902 konfirmeras han<ref>''[[På detta tidens smala näs]]'', andra avsnittet, kap 1</ref>. | 28.8.1902 konfirmeras han<ref>''[[På detta tidens smala näs]]'', andra avsnittet, kap 1</ref>. | ||
| Rad 11: | Rad 22: | ||
Harald Elovson har noga utrett Serner universitetsstudier i artikeln ''[[Frank Hellers debut]]''. | Harald Elovson har noga utrett Serner universitetsstudier i artikeln ''[[Frank Hellers debut]]''. | ||
| - | Dag Hedman har i noterna till kapitlet ''En författare skolas'' utrett exakt vilka ämnen Serner | + | Dag Hedman har i noterna till kapitlet ''En författare skolas'' utrett exakt vilka ämnen Serner studerade. Han har funnit att ämnena var: |
| - | * | + | * HT [[1902]] Psykologi (för Hans Larsson), geografi ([[Hans Hugold von Schwerin]]), historia (Arthur Stille) |
| - | * VT 1903 romanska språk (F Wulff), tyska ([[Heinz Hungerland]]) | + | * VT [[1903]] romanska språk (F Wulff), tyska ([[Heinz Hungerland]]) |
| - | * HT 1903 engelska ([[Charles Scott Fearenside]]), tyska (Hungerland), franska (Camille Polack) | + | * HT [[1903]] engelska ([[Charles Scott Fearenside]]), tyska (Hungerland), franska (Camille Polack) |
| - | * VT 1904 engelska (Fearenside och Ernst A Kock), franska (Polack och Gustaf Ernst) och romanska språk (F Wulff) | + | * VT [[1904]] engelska (Fearenside och Ernst A Kock), franska (Polack och Gustaf Ernst) och romanska språk (F Wulff) |
| - | * HT 1904 engelska (Fearenside), litteraturhistoria (Ewert Wrangel), romanska språk (F Wulff), teoretisk filosofi (Axel Herrlin), tyska Kock) | + | * HT [[1904]] engelska (Fearenside), litteraturhistoria (Ewert Wrangel), romanska språk (F Wulff), teoretisk filosofi (Axel Herrlin), tyska (Kock) |
| - | * VT 1905 tyska (Hungerland) | + | * VT [[1905]] tyska (Hungerland) |
| - | * HT 1905 nordiska språk (K.F. Söderwall) | + | * HT [[1905]] nordiska språk (K.F. Söderwall) |
| - | * VT 1906 nordiska språk (Söderwall) | + | * VT [[1906]] nordiska språk (Söderwall) |
| - | *HT 1906 ingen uppgift. | + | *HT [[1906]] ingen uppgift. |
| - | *VT 1907 ingen uppgift | + | *VT [[1907]] ingen uppgift |
| - | *HT 1907 engelska (Eilert Ekwall) | + | *HT [[1907]] engelska (Eilert Ekwall) |
| - | *VT 1908 medelengelska (Ekwall) | + | *VT [[1908]] medelengelska (Ekwall) |
| - | *VT 1909 medelengelska (Ekwall) | + | *VT [[1909]] medelengelska (Ekwall) |
| - | + | Han är informator (sommaren [[1905]]) på ett gods utanför Katrineholm<ref>[[På detta tidens smala näs]], sid 130; TV-serien ''Frank Heller Berättar'', avsnitt 1</ref>. | |
| - | + | [[1906]] far Serner till [[England]] på studieresa. Han anländer 23 augusti till Portsmouth, bor i Purbrook tom september. Därefter bor han i [[London]] till slutet av november. | |
| - | Då familjen Serner hade mindre god ekonomi - fadern tvingades till ackord 1903<ref>{{bokref | + | [[1908]] arbetar han som extralärare på Eslövs samskola. Anledningen är att han gått i borgen för en kamrat, men denne kan inte betala, och Serner tvingas betala. |
| + | |||
| + | Då familjen Serner hade mindre god ekonomi - fadern tvingades till ackord [[1903]]<ref>{{bokref | ||
| efternamn = Lithner | | efternamn = Lithner | ||
| förnamn = Klas | | förnamn = Klas | ||
| Rad 55: | Rad 68: | ||
}}</ref> - så finansierade Gunnar Serner sina vidare studier genom mindre bidrag från en morbror, Gustaf Lindman, vice häradshövding i Jönköping, men mest genom [[Studentväxel|studentväxlar]]. Stundentväxlar var den tidens studielån. Växeln var i princip ett banklån med kort löptid som studenten och ytterligare en borgensman gick i personlig borgen för. Den korta löptiden gjorde att lånen förföll innan man studerat klart och man var därför tvungen att göra ytterligare växlar för att kunna amortera. Detta system gjorde det lätt att hamna i en lånekarusell. Detta drabbade Serner eftersom han kommit in i det lundensiska studentlivets mer glada kretsar. Tillsammans med bla den kände överliggaren [[Sam Ask]] spenderade han sina pengar på restaurangbesök i Köpenhamn. | }}</ref> - så finansierade Gunnar Serner sina vidare studier genom mindre bidrag från en morbror, Gustaf Lindman, vice häradshövding i Jönköping, men mest genom [[Studentväxel|studentväxlar]]. Stundentväxlar var den tidens studielån. Växeln var i princip ett banklån med kort löptid som studenten och ytterligare en borgensman gick i personlig borgen för. Den korta löptiden gjorde att lånen förföll innan man studerat klart och man var därför tvungen att göra ytterligare växlar för att kunna amortera. Detta system gjorde det lätt att hamna i en lånekarusell. Detta drabbade Serner eftersom han kommit in i det lundensiska studentlivets mer glada kretsar. Tillsammans med bla den kände överliggaren [[Sam Ask]] spenderade han sina pengar på restaurangbesök i Köpenhamn. | ||
11 september 1909 blir han fil.lic. på avhandlingen ''Om stil och ordbildning i Swinburne's lyriska och episka diktning''<ref>''Frank Hellers debut'', Harald Elovson, Bokvännen 1954, s 6f</ref>. | 11 september 1909 blir han fil.lic. på avhandlingen ''Om stil och ordbildning i Swinburne's lyriska och episka diktning''<ref>''Frank Hellers debut'', Harald Elovson, Bokvännen 1954, s 6f</ref>. | ||
| - | 1910 far han åter till London. 1910 disputerade han med avhandlingen ''[[On the Language of Swinburne’s Lyrics and Epics; A Study]].'' | + | 1910 far han åter till London. [[1910]] disputerade han med avhandlingen ''[[On the Language of Swinburne’s Lyrics and Epics; A Study]].'' |
| - | + | Disputationen kommenterades i ''Lunds Dagblad'' (referat Svd 28.5.1910 och DN 29.5.1910). | |
| - | + | ||
== Landsflykten == | == Landsflykten == | ||
:''Huvudartikel: [[Landsflykten]]'' | :''Huvudartikel: [[Landsflykten]]'' | ||
| - | 1912 hade Serners ekonomiska situation blivit så prekär, att han valde att lämna landet den 28 september 1912. För att finansiera reskassan hade han förfalskat ett par växlar. Serner tog därefter båten till Köpenhamn. Därifrån tog han tåget till Hamburg och sedan vidare till London. I London började han fundera på vad han skulle tag sig till härnäst. Pengarna skulle inte räcka i all evighet, och något vanligt arbete kunde han inte tänka sig. Tankarna föll på kasinot i Monte Carlo och han avreste mot Monaco. | + | 1912 hade Serners ekonomiska situation blivit så prekär, att han valde att lämna landet den 28 september 1912. För att finansiera reskassan hade han förfalskat ett par växlar. Serner tog därefter båten till [[Köpenhamn]]. Därifrån tog han tåget till Hamburg och sedan vidare till [[London]]. I London började han fundera på vad han skulle tag sig till härnäst. Pengarna skulle inte räcka i all evighet, och något vanligt arbete kunde han inte tänka sig. Tankarna föll på kasinot i Monte Carlo och han avreste mot Monaco. |
== Monte Carlo == | == Monte Carlo == | ||
| Rad 72: | Rad 84: | ||
== Första världskriget == | == Första världskriget == | ||
| - | När första världskriget bröt ut befann sig Serner i Danmark. I och med att gränserna stängdes, tvingades han bo där under hela kriget. | + | :''Huvudartikel: [[Första världskriget]]'' |
| + | |||
| + | När första världskriget bröt ut befann sig Serner i Danmark. I och med att gränserna stängdes, tvingades han bo där under hela kriget. Först bodde han i Marielyst och i Nyköbing, Falster. Senare flyttade han till [[Köpenhamn]]. | ||
| + | |||
| + | Under denna tid kunde han också reglera de fordringar man hade på honom från svensk sida, vilket gjorde att han kunde få ett svenskt pass. | ||
| - | + | ==Mötet med Annie, giftermål== | |
| + | Passet gav Serner möjligheten att resa till [[Rom]]. Där träffade han [[Annie Kragh]] med vilken han gifte sig [[1920]] i [[Paris]]. | ||
| + | I ''Aftonbladet'' 26.6.1920 kunde man läsa en förlovningsannons mellan "Fil.lic. Frank Heller och Märtha Gyllensten". En liknande annons dök även upp i ''Dagens Nyheter'' 27.6.1920. | ||
== Mellankrigstiden == | == Mellankrigstiden == | ||
| - | Under 1920 hamnade Dahlbergs förlag i ekonomiska svårigheter och Bonniers förlag tog delvis över verksamheten. 1921 likviderades Dahlbergs och Bonniers övertog allt. | + | Under [[1920]] hamnade Dahlbergs förlag i ekonomiska svårigheter och Bonniers förlag tog delvis över verksamheten. [[1921]] likviderades Dahlbergs och Bonniers övertog allt. |
| - | 1920 - 1921 uppehöll sig Serner i [[Rom]] tillsammans med [[Harald Wägner]]. De bjöd in [[Sven Elvestad]], som kom i sällskap med [[Nils Kjær]]<ref>{{bokref | + | [[1920]] - [[1921|21]] uppehöll sig Serner i [[Rom]] tillsammans med [[Harald Wägner]]. De bjöd in [[Sven Elvestad]], som kom i sällskap med [[Nils Kjær]]<ref>{{bokref |
| efternamn = Kjær | | efternamn = Kjær | ||
| förnamn = Margrete | | förnamn = Margrete | ||
| Rad 104: | Rad 122: | ||
}}</ref>. | }}</ref>. | ||
| - | Julen 1922 tillbringas hos [[Bertil Malmberg]]<ref>[[8 politiska jular]] samt {{bokref | + | Julen [[1922]] tillbringas hos [[Bertil Malmberg]]<ref>[[8 politiska jular]] samt {{bokref |
| efternamn = Malmberg | | efternamn = Malmberg | ||
| förnamn = Bertil | | förnamn = Bertil | ||
| Rad 129: | Rad 147: | ||
}}</ref>. | }}</ref>. | ||
| - | 1925 låter paret Serner bygga en villa på Bornholm som döptes till ''[[Casa Collina]]''. 1927 köpte de ''[[Villa Saint Yves]]'' i Menton på franska rivieran. | + | [[1925]] låter paret Serner bygga en villa på Bornholm som döptes till ''[[Casa Collina]]''. [[1927]] köpte de ''[[Villa Saint Yves]]'' i Menton på franska rivieran. |
| - | 1928 preskriberades förfalskningsbrottet, och han trädde svensk mark för första gången sedan landsflykten. Dag Hedman skriver i ''Eleganta eskapader'' (sid 12): | + | [[1928]] preskriberades förfalskningsbrottet, och han trädde svensk mark för första gången sedan landsflykten. Dag Hedman skriver i ''Eleganta eskapader'' (sid 12): |
:1928 drog Serner för första gången nytta av en lagändring som kommit 1926, och som möjliggjorde för honom att utan påföljd återvända till fäderneslandet. | :1928 drog Serner för första gången nytta av en lagändring som kommit 1926, och som möjliggjorde för honom att utan påföljd återvända till fäderneslandet. | ||
| - | 1933 reser paret Serner med [[Kryssning med M/S Gripsholm|Gripsholm på kryssning]] i västindien. | + | [[1933]] reser paret Serner med [[Kryssning med M/S Gripsholm|Gripsholm på kryssning]] i västindien. |
| - | I början av 1936 besöker [[Fritiof Nilsson Piraten]] [[Mentone]]. | + | I början av [[1936]] besöker [[Fritiof Nilsson Piraten]] [[Mentone]]. |
| - | 20 juli 1936 fyller Serner 50 år. ''Se vidare [[Femtioårsdagen]].'' | + | 20 juli [[1936]] fyller Serner 50 år. ''Se vidare [[Femtioårsdagen]].'' |
| - | 1939 besöker han Bayreuth<ref>''[[Resa i Schweiz]]'', sid 114</ref>. | + | [[1939]] besöker han Bayreuth<ref>''[[Resa i Schweiz]]'', sid 114</ref>. |
== Andra världskriget == | == Andra världskriget == | ||
| Rad 150: | Rad 168: | ||
:''Huvudartikel: [[Dödsfallet och begravningen]]'' | :''Huvudartikel: [[Dödsfallet och begravningen]]'' | ||
| - | Gunnar Serner avled 14 oktober 1947. Jordfästningen ägde rum 20 oktober och han begraved på Norra kyrkogården i [[Lund]]. | + | Gunnar Serner avled 14 oktober [[1947]]. Jordfästningen ägde rum 20 oktober och han begraved på Norra kyrkogården i [[Lund]]. |
==Efter dödsåret 1947== | ==Efter dödsåret 1947== | ||
| Rad 169: | Rad 187: | ||
| isbn = | | isbn = | ||
| sid = 130 | | sid = 130 | ||
| - | }}</ref>. Sigge Berggren gjorde reliefen<ref>Sydsvenska Dagbladet 12.11.1950</ref>. Citatet på gravstenen - ''even the weariest river winds somewhere safe to sea'' - är hämtat från Swinburnes dikt ''The Garden of Proserpine''. | + | }}, "Lunds nation hyllar Frank heller" i ''Dagens Nyheter'' 12.11.1950 s. 6 och "Frank Hellers minne hyllat" SvD 12.11.1950 s. 9</ref>. Sigge Berggren gjorde reliefen<ref>Sydsvenska Dagbladet 12.11.1950</ref>. Citatet på gravstenen - ''even the weariest river winds somewhere safe to sea'' - är hämtat från Swinburnes dikt ''The Garden of Proserpine''. |
== Självbiografi och självbiografiska noveller == | == Självbiografi och självbiografiska noveller == | ||
| - | * [[På detta tidens smala näs]], 1940 | + | * ''[[På detta tidens smala näs]]'', 1940 |
* [[Ur minnet och dagboken]] | * [[Ur minnet och dagboken]] | ||
| + | * [[Under isen]] | ||
| + | * [[Videant Consvles]] | ||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
<references/> | <references/> | ||
