En vårsonett
Från FrankHeller
Rad 1: | Rad 1: | ||
+ | ==Full text== | ||
+ | Nu sprängde våren vinterns köldfördämning! | ||
+ | |||
+ | En lysande och blåsippsblå april | ||
+ | |||
+ | har grytt i dag. Med bländad syn jag vill | ||
+ | |||
+ | förgås i solens vita översvämning. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | Nu smälter ledan som en smutsig lämning | ||
+ | |||
+ | av vinterns is, och det att vara till | ||
+ | |||
+ | och vara ung i denna blå april | ||
+ | |||
+ | är salighet, som nästan ger beklämning. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | Den tunna luften skälver som fiolen | ||
+ | |||
+ | för vårens stråkdrag, hela rymden sväller | ||
+ | |||
+ | av spröda toner, medan ljuset väller | ||
+ | |||
+ | |||
+ | osägligt vitt och varmt. Jag tror. dess flöde | ||
+ | |||
+ | kan tina upp den svarta Styx, och solen | ||
+ | |||
+ | få bukt på mörkret hos de frusna döde. | ||
+ | |||
+ | |||
==Publiceringar== | ==Publiceringar== | ||
* Svenska Dagbladet 21.4.1918 söndagsbilagan s. 2 | * Svenska Dagbladet 21.4.1918 söndagsbilagan s. 2 |