Herr Collins affärer i London

Från FrankHeller

Hoppa till: navigering, sök
(Översättningar)
(Inledning i Frank Hellers bästa)
Rad 28: Rad 28:
Ungefär 1908 råkade jag läsa två volymer vid namn ''Sherlock Holmes i privatlivet'' och ''Nya Sherlock Holmes historier''. Författaren kallade sig Sture Stig, men hette i själva verket Oskar Wågman och var till yrket kyrkoherde i Östergötland. Conan Doyle hade just då väckt detektivgenren till nytt liv, Sherlock Holmes var oerhört populär och föremål för efterapning i alla länder. I Sverige skrev den omtalade prästmannen sina två volymer, i Frankrike utkom samtidigt ''Arséne Lupins bedrifter''.
Ungefär 1908 råkade jag läsa två volymer vid namn ''Sherlock Holmes i privatlivet'' och ''Nya Sherlock Holmes historier''. Författaren kallade sig Sture Stig, men hette i själva verket Oskar Wågman och var till yrket kyrkoherde i Östergötland. Conan Doyle hade just då väckt detektivgenren till nytt liv, Sherlock Holmes var oerhört populär och föremål för efterapning i alla länder. I Sverige skrev den omtalade prästmannen sina två volymer, i Frankrike utkom samtidigt ''Arséne Lupins bedrifter''.
-
En luteransk kyrkoherde och en parisisk bulevard-författare i tävlan! Ack, hur gärna hade jag inte velat ställa upp som tredje man! Men jag insåg, att mina krafter voro alldeles otillräckliga. Min kriminella erfar erhet var lika med noll. Fyra år senare var ställningen förändrad. Jag befann mig i Monte Carlo och hade råkat många äventyrare, bl. a. den man som spelade bort mina sista pengar, »Karl Eneberg.» Jag hade stoff att skriva om. Det blev först till berättelserna i Hasardens Huvudstad. Men min vaknande äregirighet strävade högre. Jag ville taga hämnd på Karl Eneberg — en oblodig, litterär hämnd. Jag skulle skildra en ännu större äventyrare än han, en äventyrare som firade triumfer av långt noblare art än systemspelarens. Och det kunde lämpligen ske i form av upp- och nedvända Sherlock Holmes-berättelser.
+
En luteransk kyrkoherde och en parisisk bulevard-författare i tävlan! Ack, hur gärna hade jag inte velat ställa upp som tredje man! Men jag insåg, att mina krafter voro alldeles otillräckliga. Min kriminella erfar erhet var lika med noll. Fyra år senare var ställningen förändrad. Jag befann mig i Monte Carlo och hade råkat många äventyrare, bl. a. den man som spelade bort mina sista pengar, »[[Karl Petersén|Karl Eneberg]].» Jag hade stoff att skriva om. Det blev först till berättelserna i Hasardens Huvudstad. Men min vaknande äregirighet strävade högre. Jag ville taga hämnd på Karl Eneberg — en oblodig, litterär hämnd. Jag skulle skildra en ännu större äventyrare än han, en äventyrare som firade triumfer av långt noblare art än systemspelarens. Och det kunde lämpligen ske i form av upp- och nedvända Sherlock Holmes-berättelser.
Så var den ursprungliga planen. Men efter hand som jag skrev, fann jag att travestien blev till ett slags allvar. Jag överraskade mig med att själv gripas av spänningen i att fabulera. Uppslag efter uppslag föddes och arbetades samman med vad jag visste om London, om Scotland Yard, om börsspel och om trolösa blåögda kvinnor. En skandinavisk monarks sorgliga öde i Hamburg gav mig ett uppslag, som jag maskerade så taktfullt (enligt egen åsikt), att ingen borde kunna känna igen det. Det hindrade inte, att när boken några år senare förelåg på danska, den skarpsinnigaste av alla litterära detektiver, professor Hans Brix, genomskådade förklädnaden: »Fortaellingen Hr. Collin gør en Corner i Statspapirer, er en meget fri Gendigtning af et kendt historisk Tilfaelde.»
Så var den ursprungliga planen. Men efter hand som jag skrev, fann jag att travestien blev till ett slags allvar. Jag överraskade mig med att själv gripas av spänningen i att fabulera. Uppslag efter uppslag föddes och arbetades samman med vad jag visste om London, om Scotland Yard, om börsspel och om trolösa blåögda kvinnor. En skandinavisk monarks sorgliga öde i Hamburg gav mig ett uppslag, som jag maskerade så taktfullt (enligt egen åsikt), att ingen borde kunna känna igen det. Det hindrade inte, att när boken några år senare förelåg på danska, den skarpsinnigaste av alla litterära detektiver, professor Hans Brix, genomskådade förklädnaden: »Fortaellingen Hr. Collin gør en Corner i Statspapirer, er en meget fri Gendigtning af et kendt historisk Tilfaelde.»

Versionen från 8 november 2014 kl. 10.39

Personliga verktyg