Ja jag vill leva, jag vill dö i Norden

Från FrankHeller

Hoppa till: navigering, sök
(Skapade sidan med '==Full test== En gång träffade jag i Rom — det var 1923, endast ett år efter marschen mot Rom, på den tid då Italiens söner och döttrar ännu kunde resa ut i världen o...')
Rad 18: Rad 18:
— Ja, ropade de med en mun. Smörgåsarna! Dessa förfärliga smörgåsar! Centimetertjockt smör, och så fet ål ovanpå smöret, eller fet korv, eller fet ost. Förfärligt! Barbariskt!
— Ja, ropade de med en mun. Smörgåsarna! Dessa förfärliga smörgåsar! Centimetertjockt smör, och så fet ål ovanpå smöret, eller fet korv, eller fet ost. Förfärligt! Barbariskt!
 +
— Gudskelov! suckade jag. Det är Danmark ni tänker på, inte Sverge. I Sverge ha vi smörgåsbord, där breder var och en sin smörgås efter behag! Ett så dumt barbari som danska smörgåsar vore otänkbart hos oss, madonnan vare lovad!
 +
 +
— Det är möjligt, medgåvo de en smula förvirrade. Men så värmen! Den plågade oss både i Sverge och i Danmark, och den är ett ännu större barbari än smörgåsarna!
 +
 +
— Värmen? stammade jag allt mer och mer förbryllad, ty detta var det sista klagomål jag väntat mig från tvenne Söderns barn. Sade ni värmen, ''Caro signore?''
 +
 +
— Ja! ropade han med flammande ögon. Just värmen. Inte solvärmen — den är sund, och den fingo vi inte för mycket av. Men den förfärliga, barbariska värmen överallt där människor uppehöllo sig i sällskap! I restauranger, i kaféer, och framför allt i järnvägståg. Aldrig, ''signore'', aldrig ha vi upplevt något så fruktansvärt. Tänka sig att uppvärma ett rum där människor skola äta till 25 grader Celsius! För att inte tala om en lokal där man både äter, dricker kaffe och likörer och röker feta cigarrer!
==Publiceringar==
==Publiceringar==

Versionen från 9 april 2020 kl. 15.38

Personliga verktyg