Kriget som aldrig tog slut

[[Bild:KrigetSomAldrigTogSlutOmslag.jpg|thumb|300px|Omslag]]
{| border="1" cellpadding="6" cellspacing="0"
!Titel 
|Kriget som aldrig tog slut
|-
!År
|1942
|-
!Förlag 
|Bonniers 
|-
!Sidor
|226
|-
!Typ
|Roman
|-
!Illustrationer
|[[Adolf Hallman]]
|-
![[DH]]
|82
|}

==Baksidestext==
Kriget som aldrig tog slut är en historisk äventyrsroman från trettioåriga krigets dagar, berättad med samma fart och berättarglädje som de skälmhistorier med vilka författaren erövrat svensk publik. Den handlar om före detta kökspojken Melchior Sternfels irrfärder tvärsigenom Tyskland tillsammans med den franske ädlingen kapten de Boisfleury, en odyssé som i sanning lät honom se kriget från dess mest osminkade sida. De kejserliga härarna brände, plundrade och skändade i eget land, och den katolska ligans härläger var samlingsplatsen för en massa avskum av bägge könen. I skarp motsats häremot stod den svenske konungens här och läger. Han var visserligen en kättare, men han höll god manstukt bland sina soldater, vilket blev en av anledningarna till att den rätlinjige idealisten de Boisflenury slutligen gick i hans tjänst.

“Kriget som aldrig tog slut” upplivar den gamla goda historiska romanens traditioner. Den är full av äventyr, dramatiska episoder och livsfarliga möten. Den kommer att glädja sina läsare.

==Handling==

==Kommentarer==
Merparten av berättelsen är en okritisk hyllning till Gustav Adolf och protestanterna under 30-åriga kriget. Katolikerna är svartmuskiga plundrare medan svenskarna är "långa, seniga män med väderbitna ansikten och blå ögon och blont hår". Men Serner har rätt i att religionsfriheten var ett starkt Svenskt krav som Gustav Adolf skall krediteras. 

Mer intressant är att ramen till berättelsen utgörs av [[Anatole France]] "Drottning Gåsfot". Serners kökspojken Melchior Sternfels (Jacques stekvändaren hos France) ger sig ut i vuxenlivet med sin mentor Gaston de Boisfleury (abbé Coignard), därefter diskussion om protestanter kontra katoliker (hos France, religion kontra mystiken), till sist blir de Boisfleury och Coignard mördade och dör under liknande omständigheter. Jag tror mig ha läst att Serner mycket beundrade France (och Drottning Gåsfot), men var det står minns jag inte. 

Men det som verkligen fick mig tappa hakan var INTE att Serners "Stekhuset Drottning Gåsfot" - som i boken heter "Zum Elephanten" i Brixen - fanns i verkligheten, för det avslöjar han i förordet, utan att elefanten som spelar sådan stor roll har funnits i verkligheten!!! Läs om restaurangen och hotellet Elephant i Bressanone (som Brixen heter idag) och dess historia på http://www.hotelelephant.com/script/seiten/en/A.asp?m1=785&m2=801 .

== Recensioner ==
* "Frank Heller gör historia" ''Aftonbladet'' 4.11.1942
* "Med skri och med dån" ''Dagens Nyheter'' 16.11.1942 sign I.H.
* [[Namn och nytt 17.11.1942]] ''Dagens Nyheter'' med karikatyr
* "Ny Frank Heller" ''Svenska Dagbladets bokbilaga'' 12.12.1942 E.W.O.
* "[[Historisk pikareskroman]]", ''Bonniers litterära magasin'' Årgång XI. 1942, s. 829

==Upplagor==
* 1:a 1942 - enda upplagan
* Inledningskapitlet i radio 28.7.1943. Uppläsning av Erik Berglund.

==Översättningar==
* Till [[Bibliografi danska|danska]] som ''[[Krigen uden Ende]]''

==Litteratur==
* [[Namn och nytt 17.11.1942]]

==Full text==
* [{{SERVER}}/protected/kriget.html HTML]


[[Category:Titel]]
[[Category:Romaner]]