Omkring Frank Heller
Från FrankHeller
| Rad 12: | Rad 12: | ||
»detta är rätt så underligt. Jag sammanträffade med Gunnar för någon månad sedan i Kristiania (numera vederdöpt till Oslo), och då yttrade han: »Jag har ej någon litterär | »detta är rätt så underligt. Jag sammanträffade med Gunnar för någon månad sedan i Kristiania (numera vederdöpt till Oslo), och då yttrade han: »Jag har ej någon litterär | ||
högfärd, men skulle någon vilja nämna mig i ringa jämförelse med Dumas och hans Greve av Montecristo, då skulle jag dö nöjd.» — Ånyo en tillfällighet. — Vi anropade hovmästaren, fingo ett vykort och avfyrade det till vederbörlig mottagningsort, adress: Författaren Frank Heller. — Hur många sömnlösa timmar, huru många muntra minuter har ej Frank Heller åstadkommit. Evigt fräck och evigt sorglös har han vandrat fram genom sina böcker i den alltid rådsnare, alltid obekymrade, svenske, ursvenske äventyraren Filip Collins skepnad. (Parentes: Collin uttalas ej på engelskt vis med accent på första stavelsen, utan på skånskt maner, på samma sätt, som den gamla skånska släkten med samma namn, betoningen på sista stavelsen.) — Hela denna långa, ur pedagogisk synpunkt, | högfärd, men skulle någon vilja nämna mig i ringa jämförelse med Dumas och hans Greve av Montecristo, då skulle jag dö nöjd.» — Ånyo en tillfällighet. — Vi anropade hovmästaren, fingo ett vykort och avfyrade det till vederbörlig mottagningsort, adress: Författaren Frank Heller. — Hur många sömnlösa timmar, huru många muntra minuter har ej Frank Heller åstadkommit. Evigt fräck och evigt sorglös har han vandrat fram genom sina böcker i den alltid rådsnare, alltid obekymrade, svenske, ursvenske äventyraren Filip Collins skepnad. (Parentes: Collin uttalas ej på engelskt vis med accent på första stavelsen, utan på skånskt maner, på samma sätt, som den gamla skånska släkten med samma namn, betoningen på sista stavelsen.) — Hela denna långa, ur pedagogisk synpunkt, | ||
| - | oformligt långa inledning, har jag gjort, endast för att fästa herrskapets uppmärksamhet på en i dagarna på Bonniers förlag utkommen diktsamling av Frank Heller med namn »Ballader till | + | oformligt långa inledning, har jag gjort, endast för att fästa herrskapets uppmärksamhet på en i dagarna på Bonniers förlag utkommen diktsamling av Frank Heller med namn »Ballader till Bröderna». Den virtuosmässige äventyrsberättaren har här uppenbarat sig som den lika virtuosmässige och kunnige poeten. Diktsamlingen inledes med en cykel lätta, lustiga, uppsluppna kväden av utpräglat studentkynne. Formellt briljanta, och med det stänk av sorglöst låt-gåhumör, som är författarens egendom. — Utan att känna mina egna studentårs Ingrid, alla förtjusande serveringsflickors apoteos, hon, som ej, fast fager, var kurtisen allenast utan än mer den kloka, förståndiga kamrater, till otaliga slarviga student pojkar, kunna ni kanske njuta av strofen, hur Herr Kandidaten ändock i sista minuten räddade sin växel: |
| + | |||
| + | Klockan ett femtioett: | ||
| + | |||
| + | och med strömmande svett | ||
| + | en dödstrött herre drar in | ||
| + | på en blygsam krog, där han ofta nog | ||
