Heinz Hungerland
Från FrankHeller
(→Litteratur) |
|||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
:De förhållanden, varunder han hade att leva som ''Privatgelehrter'' med stor familj och språkundervisning som enda inkomstkälla, voro ofta besvärliga. Det lär ha funnits en period, då hans kredit var uttömd hos alla handlande, och då det enda ställe där han ännu hade någon sådan var apoteket. Följaktligen lära han och familjen i någon tid ha fått leva uteslutande på sanatogen — en möjligen stärkande men knappast välsmakande diet... Men intet kunde nedslå hans entusiasm eller hans arbetsförmåga. | :De förhållanden, varunder han hade att leva som ''Privatgelehrter'' med stor familj och språkundervisning som enda inkomstkälla, voro ofta besvärliga. Det lär ha funnits en period, då hans kredit var uttömd hos alla handlande, och då det enda ställe där han ännu hade någon sådan var apoteket. Följaktligen lära han och familjen i någon tid ha fått leva uteslutande på sanatogen — en möjligen stärkande men knappast välsmakande diet... Men intet kunde nedslå hans entusiasm eller hans arbetsförmåga. | ||
| - | Även [[Harald Wägner]] skildrar honom i ''[[I templets skugga]]'' (sid 61f): | + | Även [[Harald Wägner]] skildrar honom i Majgreven 1908, novellen ''Decemberkvällen'' där Hungerland beskrivs. |
| + | : Vad nu, vad är på färde? Aha, dörren öppnas, och med buller och brak intågar doktor Fressenberg från Teutoburgerwald, däst och majestätisk som ett slagskepp. Han är en martyr, den gode doktorn. Av idel ädelmod uppoffrar han sig år efter år för Sverige och svenskarna till den grad, att han — mot hederlig vedergällning förstås — ger dem undervisning i sitt modersmål. Och — o under av ädelmod! — han ger dem också alldeles gratis en vink om den sanna teutoburgiska kulturens välsignelse. I denna ingår som huvudmoment dyrkan av teutoburgernas kejsare och hans upphöjda fursteegenskaper, däri inklusive hans Schnurrbart. Den arme doktorn har, om man får tro honom själv, varit utsatt för en permanent svältkur i Sverige, vilken resulterat däri, att doktorn blivit trettio kilo fetare och åtskilliga svenskar blivit litet fattigare. Men han döljer många gåtor, doktorn. Vem kunde ana, när man ser honom förtära utom smörgåsbord tre biffar, en kyckling, en kotlett och en pudding, att han är en subtil lyriker med en gigantisk produktion bakom sig? Men ovan på denna måltid höjer sig hans ande ofelbart till en högre flykt. Han börjar tala om poesi, och då någon nämner Kalidasa, infaller doktorn genast: | ||
| + | :»Ach, von der Kalidasa reden! im Grunde imitiert sie immer mich!» | ||
| + | :Glädjen stiger och sorlet stiger, men doktor Fressenbergs stämma skär igenom som trumpetstötar. | ||
| + | |||
| + | Ungefär samma text återkommer i Wägners ''[[I templets skugga]]'' (sid 61f): | ||
:Hvad nu, hvad är på färde? Dörren öppnas och — aha! Det är doktor Fressenberg från Teutoburgerwald, som med buller och brak intågar, däst och massiv som ett slagskepp. Den gode doktorn har ägnat sig åt att — som födkrok — undervisa svenskarna i sitt och Göthes modersmål. Och han finner svenskarna oerhördt barbariska, men han trifs likväl godt bland punschflaskor och smörgåsbord. Ofta hör man honom med pokalen i hand docera om den teutoburgiska kulturens öfvertag öfver den svenska. Och der Kaiser sein Schnurrbart! Heil dir im Siegeskranz! Han är väl känd på stället och sjunker med ett stönande ned hos Max. Och i öfverenstämmelse med det intryck han har af svenska språket trumpetar han: | :Hvad nu, hvad är på färde? Dörren öppnas och — aha! Det är doktor Fressenberg från Teutoburgerwald, som med buller och brak intågar, däst och massiv som ett slagskepp. Den gode doktorn har ägnat sig åt att — som födkrok — undervisa svenskarna i sitt och Göthes modersmål. Och han finner svenskarna oerhördt barbariska, men han trifs likväl godt bland punschflaskor och smörgåsbord. Ofta hör man honom med pokalen i hand docera om den teutoburgiska kulturens öfvertag öfver den svenska. Och der Kaiser sein Schnurrbart! Heil dir im Siegeskranz! Han är väl känd på stället och sjunker med ett stönande ned hos Max. Och i öfverenstämmelse med det intryck han har af svenska språket trumpetar han: | ||
:Tusan djäflar, får jag ett smörgåsbord, för djäfvulen, snälla fröken, herre gud för satan. | :Tusan djäflar, får jag ett smörgåsbord, för djäfvulen, snälla fröken, herre gud för satan. | ||
